En man glömdes bort i Göteborgshäktet förra hösten – i nästan två månader. Nu får han 46.000 kronor i skadestånd från staten för lidande och polismyndigheten utreds efter ärendet av JO. – Det är fullständigt obegripligt att ingen på häktet reagerade, säger mannens advokat Olle Palmgren.
Det var den 24:e augusti 2015 som mannen greps och frihetsberövades efter att ha varit häktad i sin frånvaro misstänkt för bland annat grov stöld. Problemet var bara att varken tingsrätten eller åklagaren underrättades om gripandet, och någon häktningsförhandling genomfördes aldrig.
– Polisen och Kriminalvården glömde att underrätta åklagaren. Att ingen reagerar på häktet under hela den här tiden är fullständigt obegripligt, säger mannens advokat Olle Palmgren till SVT.
– Det var polisen som skulle ha underrättat åklagaren, något som dock inte skedde, skriver Kriminalvårdens chefsjurist Elisabet Lager i ett mejl till SVT Nyheter Väst.
Ville byta advokat
Det skulle ta nästan två månader, till den 20:e oktober, innan mannens advokat Olle Palmgren fick reda på att mannen blivit gripen och satt häktad på Göteborgshäktet bredvid Ullevi. Det var först efter att mannen begärt att få byta advokat eftersom någon sådan aldrig dök upp, som det uppdagades att han satt häktad. I sin begäran ska mannen enligt Aftonbladet ha skrivit att ”Han (advokaten) är inte på min sida. Han kommer inte till häktet och han engagerar sig inte i mitt fall.”
– Han ville byta offentlig försvare eftersom jag aldrig dök upp. Men jag hade ju ingen aning om att han satt häktad, än mindre att han blivit gripen, säger Olle Palmgren.
Samma dag som det uppdagades att mannen satt häktad försattes han på fri fot, och dömdes senare för det brott han varit misstänkt för, grov stöld och stöld med påföljden skyddstillsyn.
Häktades "utan rättslig grund"
I oktober beviljades mannen 46 000 kronor i skadestånd från Justitiekanslern för sitt lidande, då han enligt den statliga myndigheten suttit häktad utan rättslig grund. Mannen menar själv att lidandet varit särskilt stort då han inte getts något tillfälle att ta emot besök av försvarare. Enligt Olle Palmgren ska mannen under tiden han satt frihetsberövad försökt komma i kontakt med sin advokat, men utan att lyckas.
– Han har själv velat kontakta mig under tiden han satt frihetsberövad, men enligt honom själv ska han ha fått svaret av personal på häktet att ”Du ska inte ha någon advokat”, säger Olle Palmgren.
”Helt oacceptabelt i en rättsstat”
Sedan tidigare har Justitieombudsmannen, JO, riktat allvarlig kritik mot Kriminalvården efter händelsen, i synnerhet då man enligt JO inte har några rutiner för kontroll på vilka grunder en person sitter frihetsberövad.
I sitt beslut från i mars i år skriver chefsombudsmannen på JO Elisabet Fura att ”Det inträffade kan inte beskrivas som annat än ett fullständigt misslyckande”, och att det inträffade är ”helt oacceptabelt i en rättsstat”.
– Kriminalvården har tagit till sig vad JO uttalat om Kriminalvårdens ansvar för att hålla sig uppdaterade om att grunden för ett frihetsberövande består under hela tiden, skriver Kriminalvårdens chefsjurist Elisabet Lager i ett mail till SVT.
Kriminalvården har efter händelsen ändrat flera rutiner för att undvika att samma sak händer igen.
– På lokal nivå har häktet förtydligat rollfördelningen och ansvaret i klientprocessens olika steg för att kunna uppmärksamma liknande misstag. Och på central nivå har vi utarbetat ett förslag till ändring i ett allmänt råd i FARK Häkte (Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om häkte), skriver Elisabeth Lager vidare.
Utredning om olaga frihetsberövande
Efter händelsen inledde särskilda åklagarkammaren en förundersökning om olaga frihetsberövande efter händelsen, men då det inte gick att bevisa att de misstänkta på häktet i Göteborg gjort sig skyldiga till brott, lades ned den 26 juli i år.
I ett yttrande till JO skrev åklagaren att man inte med tillräcklig styrka kunde bevisa vem som brustit i sina skyldigheter att underrätta tingsrätten eller åklagaren.
Även polismyndigheten utreds
I början av oktober inledde JO, förutom granskningen av Kriminalvården, också en utredning av polismyndighetens roll i det inträffade. Det är deras skyldighet att omedelbart kontakta åklagaren då ett beslut om häktning verkställts, vilket inte gjordes i det här fallet enligt JO.
Polismyndigheten har fram till 16 december på sig att svara Justitieombudsmannen.
Publicerad: 11 december 2016
#SVT #jo #elisabetfura #justitieombudsmannen #häktet #Göteborg #advokat #MorganJohansson #regeringen #socialdemokraterna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar